«

»

Skapa en sparbuffert

Det är viktigt att dela upp ditt sparande i minst 3 olika nivåer och där en buffert är den första nivån. Detta ska vara ett sparkapital som du lätt kan nå och ta ut då sparbufferten är tänkt att användas när olyckan är framme eller vid ekonomiskt trångmål.

Dela gärna upp ditt sparande i följande nivåer:
1. Buffert – ca 3-6 månadslöner eller 20% av ditt totala sparande som du snabbt och enkelt kan ta ut när ex. olyckan är framme. Dessa pengar ska inte användas till vanliga vardagliga kostnader utan är till för att vara som en buffert när de verkligen behövs.
2. Långsiktigt sparande – bör vara ditt största sparande som uppgår till ca 60% av ditt totala sparande. Dessa pengar kan du sätta in i sparkonton med hög ränta och bindningstid, investera i aktier med hög och stabil utdelning. Även olika slags fonder och statsskuldsväxlar kan vara av intresse. Se först till att bufferten är färdigsparad innan du påbörjar ditt långsiktiga sparande.
3. Riskfyllda investeringar – bör inte vara mer än 20% av ditt sparande och kan användas till att spara i mer riskfyllda placeringar som IT-bolag, nystartade företag, företag som du tror kan bli något stort i framtiden. Kanske framtidens facebook eller microsoft. Med andra ord investeringar i aktier som har stor potential men även en högre risk.

Tillbaka till bufferten så är den troligtvis den absolut viktigaste sparnivån och alla borde se till att ha en sådan. Bufferten är bra att ha när någon olycka inträffar, då du får mindre betalt från försäkringskassan och så kostar ju sjukhus besöken ca 350kr per gång och medicinen kan bli ganska dyr. Annat som kan inträffa där sparbufferten kommer in är om ex. bilen skulle gå sönder och där försäkringen inte hjälper till. Det finns massvis av andra händelser som kan göra livet surt om du inte har sparat till dig en sparbuffert. Har du ingen buffert kan du bli tvungen att ta ett lån eller att använda kreditkort vilket kan bli väldigt dyrt med avgifter och räntor – har du istället en buffert genererar den istället ränteintäkter.

Hur mycket ska man då spara?
Det är en bra fråga och beror självklart på hur mycket pengar du har kvar varje månad. De flesta av oss kan dock avvara 500kr i månaden och räknar du med Ränta på ränta effekten kan det över tiden bli ett ganska stort sparkapital. Se till att sparbuffereten blir ca 3-6 månadslöner och börja sedan flytta över sparandet till långsiktigt sparande. Gör endast riskfyllda placeringar när det långsiktiga sparandet är ca 3 gånger större än sparbufferten.

Något som är viktigt för att skaffa sig en sparbuffert är att göra en budget på dina inkomster och kostnader och kolla vilka kostnader du kan dra ner på så att du kan utöka ditt sparande. Ju mer du sparar per månad – desto mer sparkapital kommer du att ha och därmed får du högre ränteintäkter. Läs gärna vår artikel om hur du kan spara pengar.

Tycker du att 500kr i månaden är för mycket så kan du självklart spara en mindre slant, kanske 200kr i månader och känna av om du inte i framtiden kan höja lite sakta men säkert. Hela vitsen är att börja spara nu så att du har någon slags buffert om en olycka skulle vara framme. Kanske tycker du att 200kr i månaden är för lite och det är onödigt att lägga undan så lite pengar? Det tycker jag är lite fel och jag ska försöka göra en liten uträkning här nedan så att du ser vad effekten blir.

Vi säger att du sparar 200kr i månaden och får 3% i ränta (2,1% i ränta efter skatt). Du tar aldrig ut något från detta konto och räntan får vara kvar i kontot.

år 1: 200kr x 12 månader = 2400 kr x 1,021 = 2450 kr
år 2: 200kr x 12 månader = 2400 kr + 2450 kr x 1,021 = 4952 kr
år 3: 200kr x 12 månader = 2400 kr + 4952 kr x 1,021 = 7506 kr
år 4: 200kr x 12 månader = 2400 kr + 7506 kr x 1,021 = 9906 kr
år 5: 200kr x 12 månader = 2400 kr + 9906 kr x 1,021 = 12564 kr

Som uträkningen visar har du sparat till dig en buffert på totalt 12564 kr under 5 år genom att bara sätta in endast 200 kr i månaden och du har fått ränteintäkter på totalt 564 kr efter skatt under dessa år. Ränteintäkterna kanske inte är så höga men hela vitsen med en buffert är att dina pengar ska vara helt riskfria och därmed kan inte räntan bli så hög för denna sparnivå. Men visst låter väl 12564 kr ganska bra att ha som en sparbuffert? Räkna istället ut om du kan öka sparandet till 500 kr i månaden – Ja då kommer du att se en helt annan nivå på sparbufferten.

Lycka till med ditt sparande!

Kommentera